Fossiler, sid 1

 

Ammonit

Förstenat skal från skalbärande bläckfisk. Skalet består av kalk som är uppbyggt i kammare - inte som snäckorna med ett enda hål. Någon gång kan man ha tur och hitta fossila ammoniter med den ursprungliga pärlemorn bevarad!

Det fanns flera tusen arter av den här typen av bläckfiskar  i de förhistoriska haven. De flesta dog dock ut tillsammans med dinosaurierna i övergången mellan geologiska perioderna krita och tertiär. MEN, det finns några få nu levande släktingar kvar, t.ex. Nautilus som lever i Indiska Oceanen.

Ammoniterna kan hittas i många länder, som en sällsynthet också i Sverige.

 

Rekonstruerad ammonit

Ammonit med synliga kammare

Med original pärlmor, Madagaskar

Belemnit

Belemnit

Också en fossil bläckfisk. Belemniten saknar yttre skal men har ett inre "skelett". Några av dagens nu levande bläckfiskar har liknande interna kalkstrukturer.

Belemniterna kan samlas på många platser i världen, även i  t.ex. Danmark och Skåne.

Rekonstruerade belemniter

 

Bärnsten

Förstenad kåda från barrträd i förhistoriska skogar. Bärnstensförekomsterna runt Östersjön och Kattegatt är klassiska och bärnstenen härifrån har uppskattats sedan stenåldern. Var också en stor handelsvara under vikingatiden. I dag kan man hitta bärnsten på stränderna i Skåne, Danmark, Tyskland och Polen, särskilt efter starka stormar som för upp nya bitar på stranden. Bärnstensbitar kan innehålla fossil av insekter.

Kåda på en trädstam

Bärnstensbitar

Insekter i bärnsten

 

Ben från dinosaurier

Dinosaurier behöver väl ingen närmare introduktion! Men det är nog inte många som har hållit i äkta dinosauriefossil. Om skeletten snabbt begravdes i sediment kunde de förstenas, bevaras och upptäckas nu många miljoner år senare. Om du ser närmare på en fossil - gärna med en lupp - kan du se att benstrukturen inte är helt olik den du eventuellt lägger på grillen i sommar. Större och mer kompletta skelett kan du studera på flera museer i landet.

Dinosauriebenet på bilden är från en av de mycket stora växtätarna Sauropoderna.

Dinosaurieben ankle

Sauropod

Polerad agatiserad dinoben

 

 

Hajtänder

Hajar dök upp redan för cirka 300 miljoner år sedan! Både dåtidens och nutidens hajars skelett består av brosk, inte ben. Detta innebär att hajfossil är mycket sällsynta eftersom brosk snabbt försvinner. Men tänderna, däremot, består av ben och emalj och kan bevaras till eftervärlden. Hajar producerar dessutom tänder hela livet vilket har gjort att man kan hitta många fossila hajtänder i flera olika länder (även i Sverige och Danmark). En enda haj kan producera flera tusen tänder!

Dagens hajar blir gravt överfiskade, även här i Europa. Så efter att ha överlevt i ca 300 miljoner år kan det nu bli vi människor som utrotar dem under några få tiotals år! Frågan är vem som är odjuret?

Närbild av hajkäft

Hajtand i matrix, Marocko

Carcharodon megalodon, USA

 

Koprolit

Hos sauropoder som hos alla andra stora växtätare är omsättningen stor i matsmältningsorganen... Under gynnsamma förhållanden kan avföringen förstenas. Här har avföringen omvandlats till agat, en sten som är tillräckligt hård för att kunna poleras.

 

Sjölilje-stjälkar

Sjöliljor finns fortfarande - men oftast på djupt vatten, så inte många har sett dom - efter 400 miljoner år på jorden. Levde ofta i stora mängder, så hela stenformationer kan bestå av fossila sjöliljedelar. Kompletta fossila sjöliljor är sällsynta. Ser ut som en blomma, men är faktiskt ett djur uppbyggd av ett "skelett" bestående av små kalkbitar.

Levande sjöliljar

Komplett fossil sjölilja

Fossila sjöliljar

Stingrocka tänder

Stingrocka tänder

Liksom hajar är stingrockor också broskfiskar och därför sällsynta fossil. Men tänderna består av kalk och kan bevaras som fossil. Stingrockorna har inte vanliga tänder utan "tandplattor" som krossar t.ex. musslor. Här på bilden syns en del av dessa plattor.

Käft från stingrocka

Del av tandplata

Stingrocka

Stingrocka, gadd

Stingrockan har som namnet indikerar en gadd ytterst på svansen att försvara sig med. Några har bara taggar, andra också gift. Gadden består av en bensubstans, så den hittar vi som fossil tillsammans med tänderna - resten av rockan är uppbyggd av lättupplösligt brosk.

 

Dinosaurie - äggskal

Ägg är sköra och är som regel inte det material som oftast blir bevarat som fossil. Men tack vare gynnsamma förhållanden, med snabb täckning av sediment, kunde dessa äggskalsbitar från dinosaurieägg förstenas. Om du kollar närmare på ytan kan du se att dinoäggen har samma struktur som dagens hönsägg! Fåglar kom efter dinosaurierna och äggens struktur/uppbyggnad har fungerat i flera miljoner år. I sällsynta fall har man hittat dinobebisar (embryon) i fossila ägg!

 

Dinosaurieägg i redet

Embryon i ägg

Äggskalsbitar med tydlig ytstruktur

Sanddollar

En form av sjöborre, men platt och med "hår" i stället för taggar.

 

Krokodil

Som dagens krokodiler hade de fossila krokodilerna också benplattor som pansar längs med ryggen som skydd. Krokodilerna är en gammal djurgrupp som levde sida vid sida med dinosaurierna, men överlevde dessa.

 

Fossila koraller

Koraller har funnits i flera hundra miljoner år och bildar ofta fina fossil då dom som oftast bestod av hårda kalkstrukturer. Några byggde flera kvadratmeter stora kolonier, andra var enskilda som t.ex. hornkorallerna.